förlåt att jag är jag

Jag kan inte vara den smala tjejen. jag har inte den kroppsformen. Jag har rumpa, jag har höfter, jag har lår och jag har extra fett det vet jag. Men jag vet vad jag också har. Jag har ett leende som är äkta och jag behöver inte fejka min livsglädje. Jag vill faktiskt inte vara den supersmala tjejen som aldrig kan äta en godis bit, eller en tjej som trycker i sig hur mycket som helst och sen går och spyr upp det. Jag vill vara Emmy. Jag har aldrig varit supersmal, det har jag inte. Och dessutom när jag fick mitt träningsförbud för lite mer än ett år sedan så slutade jag träna helt nästan. är det konstigt man går upp i vikt då? nej jag tycker faktiskt inte det är det. Visst jag hade kunnat äta på ett annat sätt, jag vet? men har man vant sig vid en sak är det svårt att ändra bara sådär. Jag har börjat träna igen det har jag. Men jag tänker inte bli någon som inte tänker på annat än träning och bantning. Jag vill kunna äta godis utan att få panik, jag vill kunna trycka i mig kebab utan att folk tycker jag är fet. för det är jag inte. Så mycket koll har jag. Jag är inte överviktig utan ligger på en perfekt vikt för min längd och ålder. Jag är mullig det vet jag? men jag trivs faktiskt med det. Klart jag inte skulle ha något emot att förlora lite mage eller lår? Men jag dör inte om jag inte gör det.



Den senaste tiden har jag allt oftare fått höra att jag är FET. Jag vet inte riktigt var de får det ifrån, för i så fall? om jag är fet? som har en bra vikt? vad är man då om man är extremt överviktig? och dessutom!? är man mindra värd som människa bara för att man råkar ha lite eller mycket extra fett? nej precis. man är människa precis som man är och så länge man mår bra och är nöjd med hur man ser ut så spelar det ingen roll. och helt ärligt? jag är hellre mullig som jag är nu än lika smal som vissa säger man ska vara. Jag hade personligen inte vågat röra någon med "size 0". jag hade varit rädd att personen skulle gå sönder.



Så lyssna nu:
Jag är mullig jag vet? men jag mår bra, jag vet varför det är såhär, och jag bryr mig inte ett JÄVLA skit om vad ni säger? jag mår bra och det är min kropp. Jag är inte den där naturligt smala snygga tjejen som är snygg även om hon har en soppåse på sig. men jag är mig själv. och jag behöver aldrig fejka eftersom jag inte bryr mig om vad andra tycker. Och jag är glad! det är det viktigaste det är det alla borde ha koll på. När man ser en person le och det syns i ögonen att han eller hon är glad på riktigt. Då har den personen vunnit! oavsett hur personen ser ut!

så tänk et steg längre innan ni kallar någon fet eller ful, för ni kan driva det längre än ni tror.. tro mig. jag vet.

tjocka ben tjocka armar och bakom händerna en tjock mage. men jag finns och jag mår underbart!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0